Ett härligt avslut på veckan
Fredag 26 februari
I natt vaknade jag flera gånger av att jag var alldeles kallsvettig och hade en allmän sjukdomskänsla i kroppen. Båda mina barn har nyligen haft influensan men hittills så har jag klarat mig. Jag fick lite panik då det verkligen inte är läge för mig att bli sjuk. Jag har fått ett bra flyt med träningen och nästa vecka ska jag springa en Marathon provlöpning tillsammans med instruktör. Under dagen började jag må något bättre och då jag redan hade ordnat med barnvakt så bestämde jag mig för att köra ett löppass ändå. Många är väldigt kritiska till träning bara man är lite snuvig men jag brukar träna så länge jag inte är febrig eller har ordentligt ont i halsen.
Mina föräldrar hämtade sonen från förskolan och åkte hem till oss och lagade middag så för en gångs skull behövde jag inte stressa med träningen. Jag bestämde mig för att åka ut till ett naturreservat och köra terränglöpning. Det är så avkopplande och läkande för själen att springa ensam ute i skogen. Ta ordentligt med sats och springa upp för ett berg, hoppa över nerfallna trädstammar och undvika att snubbla över trädrötter. Det ger mig ett adrenalinpåslag som gör att jag presterar bättre. Och nej, jag är faktiskt inte det minsta rädd när jag springer ute i skogen ensam. Risken att utsättas för våld i nära relationer är betydligt större än att råka stöta på en okänd våldtäktsman i löpspåret. Däremot är jag väldigt noga med att aldrig gå ut i t.ex. sociala medier och tagga vart och när jag brukar vara ute och springa, det är bara onödigt.